Nyheter

Publicerat

Julbrev 2023

Dags igen att sammanfatta ett år och berätta lite om vad som hänt under 2023. 

Åren går och det händer saker som gör att vi påminns om detta faktum. Även om vi känner oss lika unga som förr så firas det födelsedagar och jubileer som gör att vi påminns. Dessutom är det nu vi (= Ulrika och Peter) som är den äldsta generationen i familjen. Året inleddes med att vi hade begravning för Farmor Gerd och sedan har vi haft ett par till begravningar i den närmaste släkten. Det är egentligen ingen dramatik utan högst naturligt, men det känns desto mer och vi får anledning att stanna till och reflektera. 

Trots detta har livet fortsatt och vi har ägnat oss åt våra olika engagemang med arbeten och annat och det har flutit på rätt bra. Inga stora förändringar men lite finns ändå att berätta. 

Både Hanna och Amanda har ägnat sig en del åt att renovera sina lägenheter. Det har målats, tapetserats och lagts golv i olika omfattning, med gott resultat kan vi berätta. Jakob tog ett lite större grepp och har köpt en större lägenhet som redan var fräsch så han slipper renoveringsbiten just nu i alla fall. 

På jobbet har det fortsatt på den inslagna vägen, vi är kvar på samma arbetsplatser och har i stort sett samma uppgifter som tidigare. Ulrika har fått lite nya uppdrag på riksplanet och har dessutom varit med och skrivit en bok om kyrkoherdeuppdraget tillsammans med ett antal andra kyrkoherdar runt om i landet. För Amanda har året inneburit att hon vuxit in i rollen som projektledare på Mölndals stad och fått ansvar för ett antal projekt.  

Tittar vi på vad som händer på fritiden så handlar ganska mycket om musik för Hanna, Jakob och Peter som har haft fullt upp med konserter och solistuppdrag. Vi har också haft möjlighet att få lyssna på andra, till exempel fick Peter och Ulrika vara med om en fantastisk konsert med Samuel Ljungblahd, Sarah Dawn Finer och Sandviken Big Band härom veckan. Den konserten var i vårt nya kulturhus i Skellefteå och dagen efter fick Jakob vara med om samma konsert, fast i Umeå.  

En del resor har det också blivit, Amanda leder den ligan med flera resor inom Sverige men också en tripp till Nice nu under hösten. Vi andra har rört oss inom riket och givetvis besökt Amanda i ett par omgångar.

Vi passade också på att fira Ulrikas 60:e födelsedag genom att stråla samman i huvudstaden för att umgås och ha trevligt tillsammans. 
Vi hann också med att ha en sommarfest i Furuögrund dit vi bjudit kompisar och släktingar, det blev ett ganska stort gäng som hade trevligt och umgicks en kväll i vår stuga. 

Ja, det var lite om året 2023. Nu blickar vi fram emot ett nytt spännande år som vi ännu vet ganska lite om. Det ska bli spännande! 

God jul och Gott Nytt År önskar 
Peter, Ulrika, Jakob, Hanna och Amanda 

Publicerat

Julbrev 2022

Julen är snart här och det har blivit tid att göra en liten resumé

Denna gång startar vi med förra årets ”cliff hanger”, jag skrev ju att Jakob skulle byta jobb, och det gjorde han i Januari. Han började att arbeta på ett företag som heter Sartorius och där jobbar han med programvaror för medicinsk utrustning. Mycket jobb har det blivit men kul med nya lärdomar och nya arbetskamrater.
Detta år blev det också Öppet spår igen, eftersom restriktionerna lättats en del. Utöver det är det musiken och trumpetspelandet som Jakob lägger tid på. Orkestrar och annat som legat nere under pandemin har kommit igång så det blir rätt mycket av den varan.

I Skellefteå har Hanna fortsatt på jobbet som tidigare och fått fler arbetsuppgifter. Hon jobbar också på med att uppgradera sin lägenhet, senast med ny kyl och frys och mer ska det bli vad det lider. Givetvis fortsätter hon med musicerandet och det har blivit ett antal konserter och andra spelningar under året. Bland annat en pop och rock-konsert med symfoniorkestern, ett fartygsdop med musikkåren och ett antal insatser som flöjtsolist. Hanna sitter också med i styrelsen för Klippengården så det blir en och annan tur till fjällen under året för att fixa ett och annat.

Efter 10 år i staden är Amanda snart helt anpassad till livet som Göteborgare, och hon stortrivs på västkusten. Hennes inredningsprojekt avslutades under våren och sedan har hon förutom att söka jobb, läst franska, varit scoutledare och förstås en massa annat tillsammans med sina kompisar fram till nu i höst när hon börjat som projektledare åt Mölndals stad. Till att börja med har hon blivit introducerad i arbetssätt och processer men efter jul ska det bli kul att se vilka projekt som hon kommer att jobba med när hon får eget ansvar.

När väl saker och ting började rulla lite mer normalt så blev det nya uppgifter för Ulrika att ta tag i. En organisationsförändring har tagit mycket tid i anspråk och dessutom har hon hållit uppe statistiken genom att vara den enda i familjen som fått Corona två gånger, vi andra ligger i snitt på noll. Under sommaren hann vi även med en resa till Oslo och Göteborg och givetvis har vi varit i Furuögrund så ofta vi haft tid.

Så såg det ut från scenen när Skellefteås nya kulturhus när publiken höll på att fylla lokalen.
Första utsålda konserten och både Peter och Hanna medverkade.

För egen del har det var jobb och återgång till det mer normala livet med arbete på kontoret i större utsträckning. Jag hann också med en jobbresa i juni då jag besökte vårt huvudkontor i London. I våras åkte jag precis som Jakob Öppet spår och sedan har jag i vanlig ordning lagt en hel del tid på mitt musicerande. Det har varit konserter och insatser i storband, musikkår, symfoniorkester och en del andra sammanhang. Dessutom har jag under hösten jobbat extra på kulturskolan igen, så kalendern har varit välfylld även för mig.

Det var en liten sammanfattning av 2022 och var som försiggått hos oss.

Slutligen, precis före jul lämnade farmor Gerd oss. Hon har kämpat på efter sin stroke för två och ett halvt år sedan men mot slutet av hösten har hon blivit allt tröttare och den gångna helgen somnade hon in, lugnt och stilla. Nu får hon vila och träffa farfar Tage igen. Vi är tacksamma för allt hon gett oss genom åren.

Vi önskar er alla en riktigt God jul.

Peter, Ulrika, Jakob, Hanna och Amanda

Publicerat

Julbrev 2021

Det har åter blivit dags att summera ett år och precis som förra året kan vi konstatera att vi fått uppleva ett annorlunda år. Vi har fortfarande en pandemi som påverkar livet på många sätt. Trots det har det hänt en del saker som vi tänkte delge er.

Vi börjar på västkusten hos Amanda som fortsatte sitt arbete som VD på ett av Chalmers bolag, ett uppdrag som sträckte sig fram till sommaren och gav henne många erfarenheter, inte minst när det gäller ledarskap och ekonomi. Nyttigt för framtiden. Under hösten har hon sedan varit ansvarig för att inreda ett helt nytt kontor åt ett företag. Ett spännande uppdrag med mycket projektledning och givetvis inredningsfrågor. Amanda har också flyttat från studentboende till en egen lägenhet i Majorna. Precis som tidigare har hon fullt upp även på fritiden, bland annat sprang hon vårruset, gjorde en roadtrip upp till Västerbotten och en hel del annat.

I Umeå har Jakob fortsatt som tidigare på sitt arbete på Tieto. Det har varit hemarbete större delen av året och först under hösten har det blivit lite besök på kontoret. Många andra aktiviteter har förstås också varit inställda och det blev till exempel inget av med Öppet spår som tanken var, däremot blev det hemmavasan på cykel precis som förra året. Och på det musikaliska området har det inte heller blivit så mycket även om det har öppnats upp för övningar så har flera konserter, framförallt nu i december, blivit inställda eftersom smittläget försämrats igen.  Slutligen kan vi avslöja att Jakob kommer att byta arbetsplats efter nyår, men vad det blir spar vi till nästa år.

Hanna hade ju börjat arbeta på ett vikariat i Skellefteå under förra året, och det jobbet blev under våren en fast anställning. Det ledde till att Hanna började leta efter en mer permanent lösning på sitt boende, ett letande som inte är enkelt i en stad som växer kraftigt i och med de stora satsningar som görs i spåren av batterifabriken. Letandet gav i alla fall resultat och ledde fram till att hon nu precis har flyttat in i en egen lägenhet. Utöver jobbet har Hanna börjat spela med både Skellefteå musikkår och Skellefteå symfoniorkester plus några andra insatser med flöjten och i kör. Under sommaren blev det även för hennes del en Hemmavasa på cykel, kanske det sämsta dagen rent vädermässigt men desto bättre prestation.

För Ulrika har året fortsatt med många frågor kring hanteringen av Corona och de följder de har fått för kyrkans verksamhet. Även om det lättade under senare delen av året så ser vi nu en ökande grad av påverkan när det kommer nya restriktioner. Dessutom blev hon själv smittad strax före påsk och blev rejält sjuk i Covid med hög feber i tre veckor, åtta veckors sjukskrivning och hon har fortfarande problem med smakbortfall och andningspåverkan. En höjdpunkt under arbetsåret var när en kyrka i pastoratet såldes till Katolska kyrkan och de positiva kontakter som det lett till. Mycket arbete alltså, men en resa till Göteborg för att kolla in Amandas nya lägenhet blev det under hösten

Själv började jag i februari att arbeta på Elecosoft, ett företag som utvecklar programvaror för byggindustrin. Efter ett och ett halvt år med ganska mycket luft i kalendern var det kul att få lite mer att göra även om jag under större delen arbetat hemifrån. En intressant upplevelse att ta sig an ett nytt jobb utan att vara på plats och träffa sina kollegor, men det har fungerat bra. Min roll är väldigt varierad och innehåller allt från fastighetsfrågor till medarbetarsamtal. Omväxlande och kul! En del musik har det blivit även för mig, både i orkester och solo och jag hoppas att nästa år ska ge ytterligare möjligheter.

En sak som också påverkat året är pappas bortgång, han blev sjuk i slutet av juli och knappt två veckor senare var han borta. Det kom oväntat och gick fort men vi tröstar oss med att han som alltid varit i rörelse slapp en lång period av sjukdom. Mamma är kvar på boendet, men hon har blivit piggare under året även om hon fortsatt behöver mycket hjälp.

Det var årets summering och vi önskar er alla en riktigt God Jul och ett välsignat Nytt År.

Peter, Ulrika, Jakob, Hanna och Amanda

Publicerat

Julbrev 2020

Vad vet vi om morgondagen, det är inte mycket och det har vi väl fått lära oss med besked detta år. Men trots Corona har det ändå hänt några saker som kan vara av intresse för den som följt oss under kortare eller längre tid.

Året började som sagt precis som vilket annat år som helst och vi fortsatte på de vägar vi slagit in på med arbete, studier och annat. Rätt snart började dock hända saker som påverkade detta på olika sätt.

För egen del hade jag efter en hel del funderingar bestämt mig för att starta eget och använda min kompetens och erfarenhet för att konsulta. Det har senare visat sig att tidpunkten för detta kanske inte var helt lyckad eftersom den tajmade väl med att ett visst virus anlände till landet. Men, jag har i alla fall dragit igång och har haft en del mindre uppdrag under hösten. Jag har också utbildat mig en del och kan numera kalla mig diplomerad coach.

Utöver detta har jag byggt lite i stugan, där finns nu ytterligare en byggnad som bl. a. innehåller vad som ska bli ett musikrum, något jag ser fram emot att nyttja. Och trots Coronas framfart har jag haft en del spelningar de flesta för digitala medier. Dessutom har jag under november och december arbetat som brasslärare på kulturskolan i Skellefteå, oerhört roligt måste jag säga.

För Ulrikas del har det varit ett annorlunda år, inte bara för att hon bytt jobb, men allteftersom riktlinjerna ändrats har verksamheten behövt justeras och det har krävt en del arbete. Och även i hennes fall har det blivit ett par inspelade insatser som går att ta del av på nätet.

Under större delen av året har även Hanna funnits i Skellefteå eftersom hon fick ett vikariat över sommaren som sedan förlängts ett par gånger och kommer att sträcka sig ett par månader in i nästa år. Hon har givetvis spelat en del även om det givetvis blivit i begränsad omfattning som för alla andra musikanter. Och hon har dragit igång och skött trädgårdsodlingen i stugan. Och detta med den äran, vi har fortfarande glädje av detta i en del matlagning.

Så kan vi meddela att hela familjen nu gått ut skolan. Amanda tog sina examina i juni och har efter det arbetat som VD för ett av Chalmers bolag. Jag skriver examina eftersom hon har dubbla examen, dels i arkitektur, dels i projektledning. Hon har även passat på att ta körkort under detta år. Men hon är kvar i Göteborg och trivs där. Tyvärr har vi inte kunnat träffa henne så mycket som vi vill, men vi kunde i alla fall fira hennes examen i somras med en liten middag på Sjömagasinet.

Vad Jakob beträffar är han kvar på sitt arbete och i Umeå. Han tillhör de som arbetat hemifrån ända sedan i mars och det märks att det inte är en drömsituation, men vi hoppas alla på bättre tider. Även i hans fall har spelandet varit lite på sparlåga men några insatser har det blivit trots allt. I februari åkte jag och Jakob till Dalarna för att åka öppet spår ännu en gång och i Augusti trampade vi på var sitt håll Hemmavasan cykel och då fick vi också med Hanna i gänget.

Utöver detta har vi påverkats en del av att min mamma fick en kraftig hjärnblödning i somras och nu bor på ett äldreboende eftersom hon behöver mycket hjälp. Och med besöksförbud och andra restriktioner blir det en väldigt speciell tillvaro framförallt för henne och för pappa.

Det har alltså hänt en del även detta år som i hög grad präglats av Corona. Nu hoppas vi att vi tillsammans kan hitta en väg ut ur det grepp som håller oss just nu. Tag hand om varandra.

God Jul och Gott Nytt År önskar
Peter, Ulrika, Jakob, Hanna och Amanda

Ett nytt år begynte på sedvanligt vis
men ganska snart landade vi mitt i en kris

Det började i Kina, vi sa vad månde bli
jo, snart var vi alla i en stor pandemi

Och sedan dess vi undrat, när kommer det ta slut
Vi vill så gärna träffas och ur instängdhet gå ut

Men ännu vet vi inte om när och var och hur
vi håller våra avstånd och vi väntar på vår tur

Att tvätta först och sedan sprita varje hand
har satt en helt ny prägel på livet i vårt land

De flesta följer råden, men för vissa är det svårt
de efterlyser lagar och säger, ta i hårt

De väntar på nån annan som borde säga stopp
för sina egna vanor vill man inte alls ge opp

Nu hoppas vi trots det på en ljusning 21
och håller på distansen, det hjälper har vi sett

Publicerat

Julbrev 2019

För snart ett år sedan satt jag på ett flygplan och skrev en hälsning till er. I år sitter jag på ett tåg och försöker göra årets insats. Jag är på väg söderut för att besöka Amanda i Göteborg som snart ska börja sitt examensarbete så det lutar åt att vi får fira hennes examen nästa år. Det ska bli kul att träffa henne, det blir ju inte alltför ofta nu när vi andra håller till i de norra delarna av landet.

Utsikt från scenen under Renhornens resa till Tyskland

Jakob finns kvar i Umeå, på samma jobb som tidigare och han spelar vidare på sin trumpet, det tenderar att bli mer och mer av den varan. Tillsammans med Renhornen åkte han på turné till Tyskland i början av sommaren och förutom spelningar med dem har det varit en del spelningar i kyrkor och annat.

Även Hanna är kvar i Umeå och fortsätter som tidigare. Körsång och flöjtspel tillsammans med en hel del insatser med allt från ljud och ljus till att vara ledare på läger fyller hennes fritid. Under året har hon bland annat spelat med Umeå musiksällskap vid ett par tillfällen. En av konserterna var tillsammans med Renhornen så även Jakob var med och den finns inspelad. Här nedan kan ni höra ett exempel från den konserten

Inspelning från konsert med Umeå Musiksällskap och Renhornen

Så kommer vi till årets förändringar, detta år är det de äldre i familjen som står för den delen. Det visade sig nämligen att 2019 skulle bli ett än mer omvälvande år än vi trott.

Ulrika började ju ett nytt jobb förra hösten som församlingsherde i Kågedalens församling men hon hann inte jobba mer är några veckor innan hennes nya chef meddelade att han skulle sluta. Det innebar nya förutsättningar och funderingar. När det så småningom blev dags att dra igång sökandet efter hans efterträdare hade tankarna gått i många riktningar och propåerna till Ulrika om att söka hade inte heller varit få. Det slutade med att Ulrika skickade in en ansökan och så var processen igång.

Ulrika

Det finns mycket att berätta om detta, men för att sammanfatta det hela så landade det hela efter ett par månader och fem intervjuer i att Ulrika blev erbjuden jobbet som kyrkoherde i Skellefteå pastorat. Så den 15 september installerades hon på sin nya tjänst. Det trodde vi inte förra hösten när vi just flyttat våra bopålar norrut igen.

Nu skulle det visa sig att detta inte var alla förändringar som skulle ske. Det hände sig nämligen att dagen innan Ulrika fick besked om sitt nya jobb så fick jag ett helt annat besked om mitt jobb. Jag fick nämligen veta att min befattning skulle försvinna på grund av sparkrav och därför skulle min anställning avslutas. Det var inget som vi ens anat i fjärran så det blev en rejäl omställning. Istället för att planera för semestern blev det att planera en avveckling av vår filial i Stockholm och de engagemang som jag hade utanför jobbet i form av spelningar mm.

Ulrika på vår nya balkong

Sedan i somras bor vi alltså båda i Skellefteå och i augusti flyttade vi in i en lägenhet vid Skellefteälven inne i stan, fantastiskt vackert tycker vi och nära till Ulrikas arbete. För mig har det inneburit en hel del arbete med flytt, försäljning av en lägenhet och inredning av en annan. Utöver det har jag passat på att vara ledig för att fundera över vad som ska bli mitt nästa jobb. Det återstår fortfarande att se, men jag hoppas hitta någonting kul att göra, jag känner mig inte färdig med arbetslivet ännu. Sång och musik är fortfarande en viktig del av livet. Vill ni lyssna på hur det låtit finns här ett exempel från år 2019.

Återstår bara att önska er alla en God Jul och ännu ett Gott Nytt År!

/Familjen Markgren

Ibland är det skönt att inte veta,
vad som väntar bakom nästa krön
Vart vår väg sig kommer leta,
om vår vandring ska bli svår eller skön

Att ta vara på just nu känns viktigt,
tänk så mycket värdefullt vi har.
Sakta in en stund för det känns riktigt,
det som kommer finns ju ändå kvar.

Publicerat

Julbrev 2018

Julbrev 2018

Sitter just nu på ett försenat flyg mot norr för att fira jul. Därför har jag också fått lite tid att skriva på årets Julbrev. Dags att sammanfatta ännu ett år av händelser i stort och smått. Det hinner ju hända en hel del och mycket passerar obemärkt men några saker gör lite större avtryck.

Amanda har återvänt till Göteborg för att fortsätta sina studier på Chalmers. Hon hade ju ett vikariat som lärare på gymnasiet som hon själv gick på för bara några år sedan, en tid som gett erfarenheter och en hel del beröm. Men nu är det studierna som gäller och alla aktiviteter kring dem. Det har varit roligt att ha Amanda hemma igen men vi har nog känt allihop att tiden att bo med mor och far är förbi
Bilden är från Portugal som hon också hunnit med detta år.

Hanna har under hösten blivit klar med sin examen och nu kan även hon kalla sig civilingenjör. För närvarande söker hon jobb och jobbar extra på dagis. Utöver det så har hon en hel del annat för sig, spelar flöjt, sjunger i kör, är ungdomsledare och mycket mer.

Jakob jobbar vidare på Tieto och trivs med det, det har varit ganska mycket jobb under året men han har ändå hunnit med att spela en hel del i olika sammanhang och är numera ordinarie medlem i Renhornen, Umeås kanske mest kända storband numera. Utöver detta genomförde han i februari sitt tredje lopp mellan Sälen och Mora. Det var också det kallaste, temperaturen låg bitvis runt – 20 grader.

Ulrika är den som gjort den största förändringen under året. Hon har nämligen lämnat sin tjänst i Farsta församling och arbetar nu som församlingsherde i Kågedalens församling utanför Skellefteå. Efter drygt 8 år i Stockholm är det nu alltså dags att trampa Västerbottnisk mark på daglig basis igen. Detta innebär också att hon fått möjlighet att uppfylla en gammal dröm, nämligen att bo i stugan och se havet varje morgon.

Själv fortsätter jag med mitt jobb på Tieto och för närvarande veckopendlar jag till Stockholm eftersom det mesta av mitt jobb finns där. Jag har fortsatt att jobba med teamutveckling och leder workshops av olika slag så ofta jag hinner. Det är något som jag hoppas kunna utveckla ytterligare vad det lider. Och sedan har jag ju trumpeterna, det har blivit ett instrument till i år eftersom jag börjat spela brassband och därför köpt en kornett. Jättekul att prova något nytt.

Ja, resan börjar närma sig sitt slut, timmen är sen och jag har lyckats få ihop några rader. Därmed återstår att önska er alla en God Jul och ett välsignat 2019.

/Familjen Markgren


Ett år går så fort, det är mycket som hänt
det mesta är glömt men en del förblir känt
och ibland känns det som att det går alltför fort
det var ju så mycket som jag ville få gjort
vi jagas och jagar från morgon till sent
och undrar om det var det som var ment
nej, låt oss nu stanna en liten stund
och kanske rentav ta oss en blund
det finns ju så mycket att ta vara på
om vi bara låter oss förstå