Julbrev 2019

För snart ett år sedan satt jag på ett flygplan och skrev en hälsning till er. I år sitter jag på ett tåg och försöker göra årets insats. Jag är på väg söderut för att besöka Amanda i Göteborg som snart ska börja sitt examensarbete så det lutar åt att vi får fira hennes examen nästa år. Det ska bli kul att träffa henne, det blir ju inte alltför ofta nu när vi andra håller till i de norra delarna av landet.

Utsikt från scenen under Renhornens resa till Tyskland

Jakob finns kvar i Umeå, på samma jobb som tidigare och han spelar vidare på sin trumpet, det tenderar att bli mer och mer av den varan. Tillsammans med Renhornen åkte han på turné till Tyskland i början av sommaren och förutom spelningar med dem har det varit en del spelningar i kyrkor och annat.

Även Hanna är kvar i Umeå och fortsätter som tidigare. Körsång och flöjtspel tillsammans med en hel del insatser med allt från ljud och ljus till att vara ledare på läger fyller hennes fritid. Under året har hon bland annat spelat med Umeå musiksällskap vid ett par tillfällen. En av konserterna var tillsammans med Renhornen så även Jakob var med och den finns inspelad. Här nedan kan ni höra ett exempel från den konserten

Inspelning från konsert med Umeå Musiksällskap och Renhornen

Så kommer vi till årets förändringar, detta år är det de äldre i familjen som står för den delen. Det visade sig nämligen att 2019 skulle bli ett än mer omvälvande år än vi trott.

Ulrika började ju ett nytt jobb förra hösten som församlingsherde i Kågedalens församling men hon hann inte jobba mer är några veckor innan hennes nya chef meddelade att han skulle sluta. Det innebar nya förutsättningar och funderingar. När det så småningom blev dags att dra igång sökandet efter hans efterträdare hade tankarna gått i många riktningar och propåerna till Ulrika om att söka hade inte heller varit få. Det slutade med att Ulrika skickade in en ansökan och så var processen igång.

Ulrika

Det finns mycket att berätta om detta, men för att sammanfatta det hela så landade det hela efter ett par månader och fem intervjuer i att Ulrika blev erbjuden jobbet som kyrkoherde i Skellefteå pastorat. Så den 15 september installerades hon på sin nya tjänst. Det trodde vi inte förra hösten när vi just flyttat våra bopålar norrut igen.

Nu skulle det visa sig att detta inte var alla förändringar som skulle ske. Det hände sig nämligen att dagen innan Ulrika fick besked om sitt nya jobb så fick jag ett helt annat besked om mitt jobb. Jag fick nämligen veta att min befattning skulle försvinna på grund av sparkrav och därför skulle min anställning avslutas. Det var inget som vi ens anat i fjärran så det blev en rejäl omställning. Istället för att planera för semestern blev det att planera en avveckling av vår filial i Stockholm och de engagemang som jag hade utanför jobbet i form av spelningar mm.

Ulrika på vår nya balkong

Sedan i somras bor vi alltså båda i Skellefteå och i augusti flyttade vi in i en lägenhet vid Skellefteälven inne i stan, fantastiskt vackert tycker vi och nära till Ulrikas arbete. För mig har det inneburit en hel del arbete med flytt, försäljning av en lägenhet och inredning av en annan. Utöver det har jag passat på att vara ledig för att fundera över vad som ska bli mitt nästa jobb. Det återstår fortfarande att se, men jag hoppas hitta någonting kul att göra, jag känner mig inte färdig med arbetslivet ännu. Sång och musik är fortfarande en viktig del av livet. Vill ni lyssna på hur det låtit finns här ett exempel från år 2019.

Återstår bara att önska er alla en God Jul och ännu ett Gott Nytt År!

/Familjen Markgren

Ibland är det skönt att inte veta,
vad som väntar bakom nästa krön
Vart vår väg sig kommer leta,
om vår vandring ska bli svår eller skön

Att ta vara på just nu känns viktigt,
tänk så mycket värdefullt vi har.
Sakta in en stund för det känns riktigt,
det som kommer finns ju ändå kvar.