Julbrev 2018

Julbrev 2018

Sitter just nu på ett försenat flyg mot norr för att fira jul. Därför har jag också fått lite tid att skriva på årets Julbrev. Dags att sammanfatta ännu ett år av händelser i stort och smått. Det hinner ju hända en hel del och mycket passerar obemärkt men några saker gör lite större avtryck.

Amanda har återvänt till Göteborg för att fortsätta sina studier på Chalmers. Hon hade ju ett vikariat som lärare på gymnasiet som hon själv gick på för bara några år sedan, en tid som gett erfarenheter och en hel del beröm. Men nu är det studierna som gäller och alla aktiviteter kring dem. Det har varit roligt att ha Amanda hemma igen men vi har nog känt allihop att tiden att bo med mor och far är förbi
Bilden är från Portugal som hon också hunnit med detta år.

Hanna har under hösten blivit klar med sin examen och nu kan även hon kalla sig civilingenjör. För närvarande söker hon jobb och jobbar extra på dagis. Utöver det så har hon en hel del annat för sig, spelar flöjt, sjunger i kör, är ungdomsledare och mycket mer.

Jakob jobbar vidare på Tieto och trivs med det, det har varit ganska mycket jobb under året men han har ändå hunnit med att spela en hel del i olika sammanhang och är numera ordinarie medlem i Renhornen, Umeås kanske mest kända storband numera. Utöver detta genomförde han i februari sitt tredje lopp mellan Sälen och Mora. Det var också det kallaste, temperaturen låg bitvis runt – 20 grader.

Ulrika är den som gjort den största förändringen under året. Hon har nämligen lämnat sin tjänst i Farsta församling och arbetar nu som församlingsherde i Kågedalens församling utanför Skellefteå. Efter drygt 8 år i Stockholm är det nu alltså dags att trampa Västerbottnisk mark på daglig basis igen. Detta innebär också att hon fått möjlighet att uppfylla en gammal dröm, nämligen att bo i stugan och se havet varje morgon.

Själv fortsätter jag med mitt jobb på Tieto och för närvarande veckopendlar jag till Stockholm eftersom det mesta av mitt jobb finns där. Jag har fortsatt att jobba med teamutveckling och leder workshops av olika slag så ofta jag hinner. Det är något som jag hoppas kunna utveckla ytterligare vad det lider. Och sedan har jag ju trumpeterna, det har blivit ett instrument till i år eftersom jag börjat spela brassband och därför köpt en kornett. Jättekul att prova något nytt.

Ja, resan börjar närma sig sitt slut, timmen är sen och jag har lyckats få ihop några rader. Därmed återstår att önska er alla en God Jul och ett välsignat 2019.

/Familjen Markgren


Ett år går så fort, det är mycket som hänt
det mesta är glömt men en del förblir känt
och ibland känns det som att det går alltför fort
det var ju så mycket som jag ville få gjort
vi jagas och jagar från morgon till sent
och undrar om det var det som var ment
nej, låt oss nu stanna en liten stund
och kanske rentav ta oss en blund
det finns ju så mycket att ta vara på
om vi bara låter oss förstå